Många företag har verksamhet som både är momspliktig och momsfri. En viktig fråga är då hur ingående moms på gemensamma inköp ska fördelas mellan den momspliktiga och momsfria delen. Den frågan har nu avgjorts av en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen.
Den svenska momslagen säger att fördelning ska ske enligt en skälig grund utan att precisera vad det innebär. Enligt EU:s regler gäller att det är omsättningen som är fördelningsgrund om inte något annat uttryckligen framgår av respektive lands lagstiftning. För svensk del innebär domen att till exempel fastighetsförvaltning, transporter, finansieringsverksamhet har rätt att använda omsättning som fördelningsgrund. Detta leder ofta till ett högre momsavdrag för berörda företag än de alternativa metoder som Skatteverket tidigare angett.