Du har säkert hört talas om de nya kraven på hållbarhetsredovisning för stora bolag. Men reglerna kommer att påverka även dig i mindre bolag. Vi reder ut begreppen och berättar hur nästan alla bolag förr eller senare berörs, men också hur du som är tidigt ute kan få konkurrensfördelar.
CSRD eller Corporate Sustainability Reporting Directive som det egentligen heter är ett EU-direktiv som reglerar företagens hållbarhetsrapportering. Sedan den 1 juli i år är det en del av svensk lagstiftning. Direktivet är egentligen inte nytt utan en uppdatering och utökning av tidigare direktiv som tog sikte på de allra största företagen.
CSRD är en viktig del för att uppnå det som kallas Fit for 55. I korthet innebär det att EU ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer och nettonollutsläpp till 2050. Företagens klimatpåverkan har därför fått en mer framträdande roll i regelverket. Detta innebär till exempel att företag inte bara ska rapportera hur de uppfyller kraven idag utan också vilka utvecklingsmål de har.
Hållbarhetsrapportens områden
En hållbarhetsrapport ska innehålla den information som behövs för att förstå företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, ställning och resultat. En hållbarhetsrapport ska normalt täcka in bland annat följande områden:
- Miljö, inklusive klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser, biologisk mångfald samt resursanvändning och cirkulär ekonomi.
- Socialt, inklusive personal både inom företag och hos leverantörer (värdekedjan) samt konsumenter och slutanvändare.
- Respekt för mänskliga rättigheter.
- Motverkande av korruption och mutor.
- Företagets affärsstrategi och styrning för hållbarhetsfrågor.
Hållbarhetsinformationen ska beskriva både den negativa inverkan som kan kopplas till företagets verksamhet och dess värdekedja, huvudsakliga risker samt planer och mätbara data som visar på företagets påverkan.
Den stora skillnaden i de nya reglerna är inte vilka som omfattas av rapporteringsplikt utan vad man ska rapportera. Tidigare kunde man, hårdraget, rapportera lite hur man ville, medan kraven nu skärpts på vilka rapporteringspunkter som ska vara med. Dessa rapporteringspunkter regleras i tolv särskilda standarder – European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Totalt finns det ungefär 80 olika områden med sammanlagt 1 000 rapporteringspunkter i detta regelverk, men alla områden och rapporteringspunkter är inte relevanta för ett enskilt företag. För mindre företag som omfattas av regleringen kommer det att finnas vissa förenklingar.
De allra flesta företag berörs
För börsnoterade bolag med fler än 500 anställda gäller CSRD för de räkenskapsår som börjar den 1 juli 2024 eller senare, i praktiken innebär detta för de flesta berörda företag att årsredovisningen för 2025 ska innehålla en hållbarhetsrapportering som uppfyller de nya kraven. För andra större bolag där verksamheten överstiger minst två av de tre kriterierna – omsättning över 550 miljoner kr, balansomslutning över 280 miljoner kr eller minst 250 anställda – gäller att de måste ha en hållbarhetsredovisning för de räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare.
Även små och medelstora börsnoterade företag samt mindre kreditinstitut med flera kommer att omfattas från den 1 januari 2026, men med förenklade krav och vissa möjligheter att skjuta upp delar av rapporteringen i upp till två år. De flesta mindre företag omfattas dock inte direkt av kraven i CSRD.
För små och medelstora företag är det framför allt den indirekta påverkan som kommer att bli tydlig. När de större bolagen ska rapportera mycket mer i detalj behöver de samla in data från alla relevanta intressenter, till exempel leverantörer. Det innebär att många större företag kommer att ställa helt andra hållbarhetskrav på leverantörerna och kräva att de kan rapportera hållbarhetsinformation för att kunna upprätta sin egen hållbarhetsredovisning.
Hållbara krediter
Även bankerna har fått nya krav som handlar om att vikta krediter utifrån hur gröna de är, den så kallade taxonomin. Detta regelverk är ett gemensamt klassificeringssystem för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara och innehåller också krav på att rapportera inom hållbarhet. Det finns en tydlig ambition att styra över investeringar från verksamheter med negativ miljöpåverkan till mer hållbara verksamheter. För banken innebär det att kunder som inte kan visa miljöpåverkan och åtgärder kan få sämre villkor. Sannolikt leder detta till att villkoren för till exempel lån kommer att variera kraftigt beroende på kundens hållbarhetsarbete. Det kan också bli så att man helt enkelt tackar nej till vissa kunder.
Att strunta i hållbarhetsredovisning kan innebära både förlorade affärer och ökade kostnader för till exempel lån och andra banktjänster. Dessutom skadas sannolikt bilden av ditt varumärke då medvetenheten om hållbarhet ökar hos både befintliga och potentiella medarbetare och kunder. Att vara tidigt ute kommer att löna sig. Inte bara för miljön, utan också för det enskilda företaget.
På Bokföringsnämndens webb kan du läsa mer om de nya kraven på hållbarhetsredovisning Information om de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapportering – BFN
