Regeringens budgetproposition innehåller få förslag som direkt berör små och medelstora företag. På skatteområdet rör de flesta förslag personbeskattning. Vi har läst och sammanfattar här några av förslagen om inkomstskatt, kapitalbeskattning, arbetsgivaravgifter och skatt på företag och företagare.

Inkomstskatt m.m.
Regeringen föreslår ett nytt jobbskatteavdrag för alla som har arbetsinkomster samt förhöjt grundavdrag för pensionärer. Idag finns det en avtrappning som innebär att jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget minskar vid höga inkomster. Regeringen vill nu ta bort denna avtrappning. I praktiken innebär detta en sänkning av marginalskatten med upp till 3 procent. För att inte fler ska behöva betala statlig inkomstskatt sker även en indexuppräkning av gränsen för att betala statlig inkomstskatt. Detta innebär att gränsen för att betala statlig inkomstskatt uppgår till drygt 625 000 kr för 2025.

Kapitalbeskattning
Skatten på sparande på investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar sänks så att de första 150 000 kr blir skattebefriade. 2026 höjs gränsen till 300 000 kr.

Avdragsrätten för låneräntor ska, enligt regeringen, inskränkas för lån som inte har säkerheter i bostäder, fordon, båtar och skepp, flygplan, värdepapper på reglerad marknad samt lån som lämnas av pantbank. Detta innebär bland annat att lån för att köpa aktier, t.ex. i samband med generationsskiften i onoterade företag, omfattas av reglerna om inskränkt avdragsrätt. För 2025 begränsas avdragsrätten till 50 procent av erlagda räntor. 2026 tas avdragsrätten bort helt. Avdragsrätten för lån som omfattas av någon av de uppräknade säkerheterna påverkas inte av lagförslaget.

Skatt på företag och företagare
Reglerna om underskottsavdrag förbättras och förenklas. De nya reglerna får främst betydelse vid ägarförändringar i ett aktiebolag med underskott från tidigare år och för omstruktureringar inom oäkta koncerner.

Det finns regler om skattelättnader för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner som arbetar i Sverige. Regeringen föreslår att fler experter ska omfattas av reglerna genom att lönekravet sänks till en månadslön på knappt 90 000 kr för att omfattas av expertskatten.

För enskilda näringsidkare höjs gränsen för det negativa kapitalunderlaget till minst 500 000 kr innan negativ räntefördelning måste beräknas. Negativt kapitalunderlag innebär att skulderna i den enskilda näringsverksamheten är större än tillgångarna, både tillgångar och skulder beräknas enligt särskilda skatteregler. Negativ räntefördelning innebär att en beräknad ränta på kapitalunderlaget måste beskattas. Ett företag som har ett positivt kapitalunderlag får alltid beräkna positiv räntefördelning. Räntefördelning innebär att beskattning av vinster får ske som inkomst av kapital i stället för inkomst av näringsverksamhet.

Reglerna för enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut förbättras genom att de får tillämpa samma regler som näringsidkare som upprättar ett fullständigt årsbokslut. Detta innebär bland annat att inventarier får dras av direkt om anskaffningsvärdet är högst ett halvt prisbasbelopp (28 650 kr för 2024). Inte heller lagervärde behöver tas upp om lagret är höst ett halvt prisbasbelopp.

Arbetsgivaravgifter
När den första personen (utöver delägare) anställs i företaget går det att få nedsättning av arbetsgivaravgifterna (kallas även växa-stöd). Regeringen föreslår nu att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna utvidgas till att omfatta upp till två anställda. Denna regel föreslås gälla för anställningar som påbörjas den 1 maj 2025 eller senare. Vidare föreslås att beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen höjs till 35 000 kronor per månad och anställd.

Övriga förslag
Det blir mindre lönsamt att investera i solceller. För privatpersoner sänks stödet för installation av solceller från 20 till 15 procent från den 1 juli 2025. Dessutom tas skatteavdraget om 60 öre per kWh på energiskatter bort för microproducenter från 2026. Detta avdrag infördes bland annat för att delvis kompensera solcellsägare för den skatt de betalar när de köper tillbaka el som motsvarar den egenproducerade överskottselen som levereras in i elnäten.

Budgetpropositionen innehåller inte något förslag att pausa den årliga indexeringen av energiskatter, regeringen har tidigare aviserat att ett sådant förslag skulle läggas fram.

Foto: Sveriges riksdag