I de nästkommande två numren av nyhetsbrevet kommer vi att fokusera på olika familjerättsliga situationer som är relativt vanliga att ägare av små och medelstora företag hamnar i. Situationer som kan bli jobbiga och få väldigt stora konsekvenser om man inte tänkt igenom dem i förväg. Många företagare kanske inte tänker på att deras privatliv kan få väldigt stora konsekvenser också för en kompanjon.
Vi hjälper dig gärna med att analysera er situation och föreslå olika åtgärder. I en del fall krävs olika juridiska handlingar, vi kan då rekommendera dig vidare till en jurist. Det finns en hel del mallar på nätet, men ofta är situationen som företagare lite mer komplex varför vi rekommenderar stor försiktighet innan dessa används. I många fall ställs det dessutom upp olika formkrav på handlingarna, om dessa inte är uppfyllda kan handlingen vara ogiltig.
Äganderätt
Grundprincipen är enkel. Vardera make, och självklart även vardera sambo, äger sin egendom och är också ansvarig för sina skulder. De kan också köpa och sälja sin egendom utan att upprätta några särskilda handlingar.
Men det finns ett fåtal undantag: till exempel krävs make/makas samtycke för att avyttra fast egendom. Det är också vanligt att man har gemensamma lån på en gemensam bostad. Om båda parter bidragit till finansieringen på detta sätt kan den andra parten ha en så kallad dold samäganderätt, även om bostaden enbart ägs av den ena parten.
Bodelning för gifta och sambos
Gemensamt för alla äktenskap och samboförhållanden är att de avslutas antingen genom att paret separerar eller att någon av parterna dör. Då sker en bodelning. Man kan också genomföra en bodelning under pågående äktenskap till exempel för att fördela om egendom mellan makarna som fortfarande är gifta.
Genom en bodelning fördelas egendomen och skulderna mellan parterna. Och det är här de stora skillnaderna är, beroende på om parterna är gifta eller sambor, och om det finns olika handlingar som reglerar äganderätten, som till exempel äktenskapsförord eller testamente.
Som gift har man som huvudregel giftorätt, vilket innebär att all gemensam egendom läggs samman och att, efter avdrag för skulder, vardera maken får hälften var av värdet på egendomen. Giftorätten gäller alltså värdet av tillgångarna, inte vem som äger en viss sak. Det går alltså att kompensera ett värde med annan egendom.
För att egendom inte ska vara giftorätt krävs att detta är avtalat eller villkorat, till exempel genom gåvobrev, testamente eller äktenskapsförord. Denna egendom kallas då enskild egendom och ingår inte i bodelningen. Ett äktenskapsförord kan skrivas när som helst inför eller under ett äktenskap.
Sambor har som huvudregel ingen giftorätt, undantag gäller för bostad och bohag som man köpt tillsammans. Därför är det extra viktigt för sambor att avtala vad som gäller, särskilt om någon av dem har barn.
Påverkan för kompanjoner
För kompanjoner i företag innebär detta alltså att även aktier ingår i bodelningen om man är gift och aktierna inte utgör enskild egendom. Om det inte finns något äktenskapsförord kan det, om värdet på bolaget är stort, innebära att det blir svårt att lösa ut den man skiljer sig från. I stället för att gå skilda vägar blir man kompanjoner.
Och för ens kompanjoner kan detta innebära att man riskera att ens kompanjons respektive tar över aktier i ens företag och blir ens nya kompanjon. Denna fråga kommer vi att skriva mer om i nästa nummer.
Arv
Ett dödsfall i bolaget är förstås en tragedi som får stora konsekvenser. Men det man kanske inte tänker på i första hand är att även ägandet av bolaget kan påverkas om den avlidne också är aktieägare.
Vid ett dödsfall är det första som görs bodelning. Detta gäller oavsett om personen varit gift eller sambo. Men det är stor skillnad på vad som ingår i bodelningen mellan gifta och sambor. Beroende på om man är gift eller sambo delas tillgångarna mellan den avlidne och den efterlevande.
Den egendom som tillskiftas den avlidne fördelas sedan genom arvsskifte. Har makarna varit gifta och enbart har gemensamma barn, eller ingen av dem har barn, får den kvarvarande maken allting med fri förfoganderätt, dvs han eller hon disponerar egendomen men kan inte testamentera bort den. Har den avlidne barn som inte är gemensamma (särkullbarn) ärver de före den kvarvarande maken. Sambor har ingen lagstadgad arvsrätt.
Arvsordningen innebär alltså att barn ärver först och om något barn har avlidit dennes barn, dvs barnbarn osv. Saknas det arvingar i barngenerationen ärver föräldrar och om de är borta ärver den avlidnes syskon och om något syskon avlidit syskonets barn osv. Saknas det arvingar i förälder och syskongenerationen går arvsrätten vidare till föräldrarnas föräldrar och deras barn, dvs den avlidnes moster, faster, farbror och morbror. Där är det stopp, kusiner har ingen arvsrätt enligt svensk rätt.
Sambo har ingen arvsrätt till den andre sambons egendom. Om man är sambo ärver eventuella barn och annars föräldrar/syskon eller föräldrarnas föräldrar och deras barn. Därför är det särskilt viktigt att sambor funderar över om de ska skriva något testamente.
Avvikelser från arvsordningen
Vill man göra avvikelser från arvsordningen krävs det i regel testamenten som reglerar vad som ska gälla med egendomen efter ens död. Men det finns vissa begränsningar. Barn har alltid rätt till hälften av sin arvslott och kan inte göras arvslösa. Detta kallas för laglott.
Om kompanjonerna vill att ett bolag hålls intakt inom ägarkretsen, är det alltså viktigt att ägarna har äktenskapsförord och eventuellt testamente. Ännu viktigare är att det i bolagsordning och aktieägaravtal reglera vad som händer med aktierna eftersom ett arv innebär att de byter ägare. En så kallad hembudsklausul – rätt utformad – i bolagsordningen ger övriga delägare rätt att lösa ut dödsboet. Men det innebär också att de måste ha tillräckligt med pengar för att kunna göra det. För bolag med stora värden kan det vara en poäng att teckna korsvisa livförsäkringar mellan delägarna. Det kan också vara kloka att reglera hur aktierna ska värderas, vilket kan ske i ett aktieägaravtal. Mer om detta i nästa nyhetsbrev.
